• Maya Sjöstedt

(8) Röda kors, röda nätter

“Jag vill veta vad jag kan göra för att du ska bli bättre!” Det är det första han säger och det första han någonsin skrikit. Ljudet får mig att rygga tillbaka, men jag ser även hur han drar för andan. Som om det kommit från ingenstans. Istället väcker den bara en ännu större tystnad. Jag försöker leta i huvudet efter bokstavskombinationer, jag försöker leta efter en knapp att trycka på. Något som är rätt att säga. Något som är enkelt. Men när jag ser hans ögon ser jag det som inte blev. Jag ser och hela jag kokar. Jag vill kasta det där fåniga jävla ansiktet ut genom fönstret tills det slår mot marken och slutar påminna mig. Allt påminner mig. Allt. Varenda fragment av blod som rinner genom mina artärer sticker mig för att jag är så jävla oduglig. Hur kunde någon tro att jag var kapabel till att ge liv? Till att leva? Jag platsar inte in. Vore detta en tävling skulle jag hamnat sist för länge sedan.


“Det går inte” viskar jag fram. Låter som en väsning. En tagg mot hans hud. Han knyter näven hårdare mot fåtöljen, så ådrorna pulserar utåt. De där små detaljerna som slår mot mig tills jag behöver blunda.

“Susanne säger att du gör framsteg, att du skrattar och pratar, att du äter och duschar och tar promenader i korridoren!” Listan låter memorerad, övertänkt, vriden bak och fram. Jag hör det han rabblar upp och tänker hur lustigt det är att de där sakerna utgör mitt liv.


En klapp på axeln, vad bra du är som duschar. En bukett blommor, keep going strong med dina promenader! Bra! Fortsätt så! Framåt, framåt! Var vill dem att jag ska fram till? Platsar hela jag in där? Mina armar? Mina ben? Den stickiga huden? Var ska jag lägga de fragment av mig som svider? Ska jag bära dem i en rosett runt halsen? Nicka, le, visas upp och viskas till : bra där älskling, bra där, vad bra att du skrattar. Det är inte ett skratt, det är ett ljud som försvinner ut när allt annat är tyst, det är ett läte som min kropp gör, det är ett skrik efter den som försvann. Det är ett skrik av att jag är påväg. Jag kommer. Älskade lilla du. Mamma kommer.


Maya Sjöstedt



0 visningar
Kontakta oss

Företag kan kontakta oss för föreläsningar, workshops eller presentationer kring mindfulness och poesi.