Nyanser

Kärnan längst där inne är den enda jag känner

Omsluten av pålagringar som kläggat igen och gömt den i tryggt förvar

Den är så liten, kärnan längst där inne

Skräckslagen för att blottas i all sin nakenhet

Den samling av de skal som skymmer, de skalen är från början till slut

Jag plockar fram den förklädnad som de kräver

Finns den inte där så skapar jag en ny

Byter skepnad, kamouflerar

Rustar mig för att inget ska sippra ut

Den lilla kärnan, den våndas och den kvider

Kryper allt längre in och suddas ut

Den svunna tid du gömt dig har du levt oberäkneliga främlingars liv

Runt om kärnan längst där inne, finns där färger som inte kommer ut?

Nyanser som har bleknat

Eller som aldrig blivit uppmålade förut?



Elin Öström

0 visningar
Kontakta oss

Företag kan kontakta oss för föreläsningar, workshops eller presentationer kring mindfulness och poesi.